onsdag 21 januari 2015

Märkliga argument i betygsdebatten

I debatten som rasar om betyg i årskurs 4 framkommer en del märkliga argument från betygsmotståndarna. Jag kan inte hålla mig från att kommentera några av dessa.
Ofta framställs det som om att införa betyg i årskurs 4 vore att genomföra ett nytt betygsssytem. Det vill jag med bestämdhet hävda att det inte är. Det innebär en tidigareläggning av betygsgivningen inom ramen för det nuvarande betygssystemet.
Inom läroplanen för grundskolan finns kursplaner där centralt innehåll och kunskapskrav för respektive ämne är uppdelat stadievis, dvs åk 1-3, 4-6 respektive 7-9. Kunskapskraven för årskurs tre anges som ”godtagbara kunskaper i slutet av årskurs tre”. För årskurs 6 och 9 anges däremot kunskapskrav för de olika betygsnivåerna E, C och A. Det innebär att undervisningen för årskurs 4 redan bedrivs mot de kunskapskrav som anges för årskurs 6, vilket rimligen innebär att elever i årskurs 4 redan idag bedöms utifrån de kunskapskrav som gäller för de olika betygsstegen i årskurs 6.
Idag finns dessutom ett krav på att skolan ska utfärda skriftliga omdömen till elever i de årskurser där betyg inte ges. Där ska skolan enligt skollagen ”ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven”. Sammantaget innebär införande av betyg i årskurs 4 inte någon dramatisk förändring, utan är snarare en logisk följd av läroplanens och kursplanernas utformning.
Vidare framställs det ofta som om betyg i årskurs 4 skulle öka arbetsbelastningen för lärarna. Jag har svårt att förstå det argumentet eftersom kravet på att upprätta en individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen samtidigt skulle försvinna. Snarare är det så att dagens ordning bör vara mer krävande.
Slutligen kommer vi till diskussionen om vilket forskningsstöd som finns för tidigare betyg. Här tror jag att båda sidorna är lika goda kålsupare av det enkla skälet att det är tämligen svårt att slå fast effekterna av att ge betyg tidigare. Företrädare för kungliga vetenskapsakademin gick nyligen ut i en debattartikel i DN och hävdade att forskningsstödet för tidigare betyg var svagt.
Det är då viktigt att komma ihåg att den naturvetenskapliga forskningen skiljer sig från den samhällsvetenskapliga. Inom naturvetenskapen är idealet att kunna göra experiment som också ska kunna återupprepas. Inom den samhällsvetenskapliga forskningen är detta i praktiken väldigt svårt då studieobjekten är under ständigt förändring och dessutom påverkas av ett stort antal omgivande faktorer. Det innebär att om man utgår från den kungliga vetenskapsakademins måttstock är det nog få saker inom skolan som har vetenskapligt stöd. Även om man utgår från en samhällsvetenskaplig måttstock är det tämligen svårt att rensa effekterna av betyg från effekterna av en rad andra faktorer som har betydelse för skolans resultat.

måndag 13 oktober 2014

Nya utmaningar väntar

Igår kväll meddelade jag Västeråsmoderaternas kommunfullmäktigegrupp och kretsstyrelse att jag inte står till förfogande för några politiska uppdrag utöver kommunfullmäktige. Det innebär att jag efter åtta år som kommunalråd och oppositionsråd lämnar heltidspolitiken den 20 oktober för nya, ännu okända, utmaningar.

Inför valet den 14 september hade jag två mål. Dels att få företräda Västmanlands län i Sveriges riksdag och dels att få medverka till ett alliansstyre i Västerås. Tyvärr uppnåddes inget av dessa mål. Efter åtta roliga och lärorika år med politiken som heltidssyssla känns det nu som en naturlig tidpunkt att göra något annat och sälla mig till skaran av fritidspolitiker.

lördag 6 september 2014

Löfven bluffar om lärartäthet i fristående skolor

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven gick nyligen ut med uppgiften att stora friskolekoncerner har lägre lärartäthet än genomsnittet för kommunala skolor. Det är en uppgift som vid närmare granskning framstår som en statistisk bluff. 

För att det ska vara meningsfullt att jämföra personaltäthet mellan fristående och kommunala skolor är det också nödvändigt att ta in vilka resurser som går till fristående respektive kommunala skolor. Det bortser Stefan Löfven helt ifrån.

Det finns ett regelverk om att fristående och kommunala skolor ska tilldelas bidrag på lika villkor. Det innebär emellertid inte att fristående respektive kommunala skolor på nationell nivå får lika mycket resurser per elev – detta av två skäl:
  1. Andelen elever i fristående skola tenderar att vara högre i landets större kommuner och förortskommuner än i glesbygdskommuner. Eftersom kostnaden för skolan skiljer sig mycket åt mellan olika kommuner är det intressant att studera vilka skillnader som finns mellan olika kommungrupper. I kommungruppen ”större städer” var kostnaden för grundskolan 87600 kr/elev år 2012. I kommungruppen ”glesbygskommuner” var kostnaden 103700. Denna strukturella skillnad innebär i sig att kommunala skolorna i genomsnitt får en högre resurstilldelning än fristående.
  2. Även inom en och samma kommun kan resurstilldelningen skilja sig åt mellan kommunala respektive fristående skolor, ofta av helt legitima skäl. Jag har nu fått uppgifter om hur det ligger till i min egen hemkommun Västerås. Där visar det sig att de kommunala skolorna i genomsnitt får 8000 kr mer per elev och år än de fristående. Denna skillnad beror i huvudsak på att de kommunala skolorna dels får en högre tilldelning av så kallad social vikt och dels att det inom den kommunala grundskolan finns flera särskilda undervisningsgrupper för elever i mycket stora behov av särskilt stöd.


Slutsatsen är att det är oseriöst att, på det sätt som socialdemokraterna gör, jämföra lärartäthet utan att också ta hänsyn till resurstilldelningen. Frågan jag ställer mig är om Stefan Löfven inte förstod vilken statistik han presenterade eller om han medvetet bluffar för att vilseleda media och allmänheten för att uppnå egna syften?       

torsdag 28 augusti 2014

Satsningar på lågstadiet finansierade krona för krona

Det är få som motsäger betydelsen av att satsa på de första skolåren. Det är där en stabil grund läggs för den fortsatta skolgången när alla elever ska lära sig läsa, skriva och räkna. Dessvärre blir ambitioner om sådana satsningar ofta inte annat än läpparnas bekännelse. Det ser vi i Västerås.

Under 2013 och 2014 levererar Västerås stads låg- och mellanstadieskolor sammanlagt in överskott till barn- och utbildningsförvaltningen om i storleksordningen 25 miljoner kronor. Detta samtidigt som andelen elever som når kravnivån i de nationella proven i årskurs 3 är väsentligt lägre i Västerås än för riket i genomsnitt.

Kravet på att stadens låg- och mellanstadieskolor ska leverera överskott hänger i grunden ihop med socialdemokraternas och dess rödgröna kamraters oförmåga att genomföra de strukturförändringar inom grundskolan som under en längre tid har varit nödvändiga.

Moderaterna och Västeråsalliansen har i praktisk handling och i politiska förslag visat på att en annan politik är möjlig. Under förra mandatperioden införde vi i majoritetsställning ett unikt riktat stöd samtliga låg- och mellanstadieskolor för läs-, skriv- och matematikundervisningen på lågstadiet. Vi har dessutom inför såväl 2013 som 2014 motsatt oss de omfattande överskottskrav som riktas mot låg- och mellanstadieskolorna.

Vi driver också frågan om att årskurs 6 ska hållas samman med årskurs 4 och 5 i ett sammanhållet mellanstadium. Detta är logiskt utifrån att de nya läroplanerna är uppdelade i årskurs 1-3, 4-6 och 7-9.  En sådan förändring innebär också att låg- och mellanstadieskolorna stärks. För att klara av att återföra årskurs 6 till låg- och mellanstadieskolorna krävs en tydlig strategisk planering. Västeråsalliansens har därför i barn- och ungdomsnämnden tagit initiativ om att ta fram en handlingsplan för att återföra årskurs 6 till mellanstadiet.

Vår lokala prioritering av låg- och mellanstadieskolorna går också hand i hand med alliansregeringens genomförda och kommande satsningar på fler lärare på lågstadiet, tidigare betyg och mer undervisningstid.


Slutligen vill jag påminna om att satsningar på skolan möjliggörs genom en konsekvent arbetslinje som innebär att 250000 fler är i arbete idag än när alliansen tog över regeringsmakten 2006. Det är med alliansen i ledningen som satsningar på skolan inte bara blir läpparnas bekännelser utan också kan genomföras finansierade krona för krona.

onsdag 27 augusti 2014

Rätten att välja skola står på spel den 14 september

I valet den 14 september står rätten att välja skola på spel. Samtidigt som vi moderater försvarar föräldrars och elevers rätt att välja skola finns det inom det rödgröna regeringsalternativet starka krafter som vill avskaffa det fria skolvalet.

Vänsterpartiet går längst och har gjort valrörelsen till ett korståg mot det fria skolvalet. Grundtesen är att alla elever ska gå i den skola som kommunen har bestämt. Om det finns särskilda skäl ska en elev och dess föräldrar kunna välja en annan skola.

Det väcker emellertid frågor som väljarna behöver få svar på: Vad definierar vänsterpartiet som särskilda skäl och vem ska enligt vänsterpartiet avgöra om särskilda skäl föreligger när en elev vill välja en annan skola än den anvisade?

Miljöpartiet går inte fullt så långt utan nöjer sig med att vilja förbjuda alla skolor som drivs som aktiebolag. Det innebär att över 4000 skolelever i Västerås får söka sig efter en annan skola. Det är uppenbart att det är ett förslag som i praktiken innebär en kraftig reducering av möjligheten att välja skola.

Socialdemokraterna undviker så gott de kan ge några klara och tydliga svar. Å ena sidan har socialdemokraterna i friskolekommittén enats med alliansen om att ge friskolorna tydliga och långsiktiga förutsättningar. Å andra sidan vill starka krafter inom partiet begränsa valfriheten. Både S-studenter och socialdemokraterna i Skåne vill avskaffa det fria skolvalet.

Vi kan konstatera att det rödgröna regeringsalternativet bestående av vänsterpartiet, miljöpartiet och socialdemokraterna inte förbereder sig tillsammans om vilken politik de vill föra om de vinner valet. Det ligger då i farans riktning att den radikala vänsterlinjen kan få stort genomslag om en samlad rödgrön regeringspolitik behöver förhandlas fram efter valet.

För den som vill försvara rätten för elever och föräldrar att välja skola är det bäst att ta det säkra före det osäkra och rösta för fyra år till med alliansregering den 14 september.

torsdag 7 augusti 2014

Fler jobb viktigt även för kultur, idrott och friluftsliv

Kulturen, idrotten och friluftslivet engagerar västeråsarna och betyder också mycket för att skapa engagemang och stolthet för vår stad. Västeråsmoderaterna har arbetat fram två program för dessa områden. ”En stad med rikt kulturliv” och ”Idrott och friluftsliv i Västerås”. I de två programmen beskrivs hur vi vill utveckla kulturen, idrotten och friluftslivet i Västerås under nästa mandatperiod.

Ett aktivt föreningsliv med stora ideella insatser betyder mycket inom kulturen, idrotten och friluftslivet - inte minst för barn och unga. För att stärka föreningarnas ekonomi vill i därför höja de kontanta föreningsbidragen för barn- och ungdomsverksamhet med minst 10 procent under nästa mandatperiod.
Inom kulturen lyfter vi fram flera viktiga satsningar på bland annat musikundervisning, kulturarv och stadsbiblioteket. Vi vill införa en musikskolepeng som öppnar upp för valfrihet och ger fler möjlighet att lära sig spela ett instrument. Västerås är en av Sveriges äldsta städer och har ett kulturarv som förtjänar att vårdas och synas bättre. Bibliotekens unika roll att göra litteraturen tillgänglig för västeråsarna ska prioriteras vid inköp av medier. Slutligen tycker vi att det är viktigare att utveckla huvudbiblioteket framför att öppna ytterligare biblioteksfilialer.
Foto: Clifford Shirley

Flera viktiga satsningar på idrottsanläggningar finns i planeringen. Det innebär att stora satsningar kommer att göras på idrotten i Västerås. Det handlar till exempel om ridanläggningar, konstsnöspår, badhus och ny innebandyarena. För att dessutom kunna möjliggöra en höjning av det kontanta föreningsstödet vill vi ha en restriktiv hållning vad gäller att föra in nya satsningar i planeringen. Vidare vill vi tydligöra och vid behov förbättra förutsättningarna för de föreningar som tar ett stort ansvar för de anläggningar de nyttjar.


Mälarstaden Västerås handlar mycket om friluftsliv. Det handlar om att kunna hyra en kajak för att ta en dagstur på Mälaren, att knyta på sig skridskorna och glida ut på isen eller att ha sin egen båt i någon av Västerås småbåtshamnar. För att utveckla friluftslivet och Mälarstaden Västerås ska staden ha ett gott samarbete med föreningar och entreprenörer som är verksamma. Även vandringslederna används av många behöver vårdas och utvecklas. Det gäller inte minst bruksleden som binder ihop friluftslivet i Västmanland. 

  
Foto: Pia Nordlander


I våra program för kultur, idrott och friluftsliv lyfter vi fram flera viktiga satsningar. En förutsättning för att kunna för att kunna förverkliga dessa ambitioner är att arbetslinjen vårdas och utvecklas. Det är bara genom fler jobb som resurser kan skapas för att bygga nya badhus, vårda kulturarvet, utveckla biblioteken eller att underhålla vandringsleder. Den som vill se satsningar inom kulturen, idrotten och friluftslivet bör därför vara skeptisk till de politiska alternativ som förespråkar att vi ska arbeta mindre. En röst på moderaterna i höstens val är en röst för en ansvarsfull politik där vi finansierar viktiga satsningar krona för krona.

tisdag 10 juni 2014

Vänsterpartiet legitimerar ryska aggressioner

Tidigt på morgon den 9 april 1940 inleds Nazitysklands invasion av Danmark och Norge. I Norge möter de tyska trupperna motstånd och Norge kapitulerar först den 10 juni. I Danmark blev däremot motståndet kortvarigt. Ett illa utrustat och dåligt tränat danskt försvar hade inte mycket att sätta emot den tyska armén.  Under hotet om att Köpenhamn skulle bombas av tyskt flyg kapitulerade Danmark kl 06.00 bara drygt två timmar efter att invasionen inletts.
Denna historiska utvikning föranleder frågan om den tyska ockupationen av Danmark inte var ett så allvarligt övergrepp på grund av att motståndet var ringa? Om man läser om hur Torbjörn Björlund som är ledamot i riksdagens försvarsutskott för Vänsterpartiet uttrycker sig i dagens SvD kan man tro att det är fallet. Björlund säger följande: ”Det var emot folkrätten och ska naturligtvis inte accepteras. Samtidigt sköts inte ett enda skott. Det måste betyda något.”
Vad menar Björlund att det betyder? Om vi gör den historiska jämförelsen valde Danmark 1940, när de insåg att de inte hade något att sätta emot den tyska krigsmakten, att kapitulera för att skona danska liv och kunna behålla ett visst självstyre. På samma sätt valde Ukraina 2014 att inte möta den ryska aggressionen med vapen då de inte hade särskilt mycket att sätta emot.
Även fortsättningen av Björlunds uttalande är anmärkningsvärt: ”Vad vi glömmer bort från vår horisont är hur EU-utvidgningen påverkar hotbilden mot Ryssland. Utvecklingen går mot att Nato blir EU:s militära del. Och det finns ju nu många Natobaser som ligger nära Ryssland”. Menar Björlund att tidigare Sovjetrepubliker inte ska få bestämma över sin egen framtid. Återigen går det att hänföra resonemanget till Danmark 1940 då Nazityskland ursäktade sin aggression om att de avsåg att skydda Danmark mot en förestående brittisk invasion.

Det är för mig ett under hur en rödgrön regering ska kunna forma en gemensam svensk utrikespolitik med ett vänsterparti som legitimerar ryska aggressioner.