måndag 10 februari 2014

Statens ansvar kan stärkas utan att skolan behöver förstatligas

Effekterna av kommunaliseringen av skolan och förslag om återförstatligande av skolan har varit ett evigt trätoämne i skoldebatten under lång tid. Idag presenterade regeringens särskilda utredare Leif Lewin sin utvärdering av skolans kommunalisering. Lewin, som också skrev på DN debatt idag, menar att kommunaliseringen var misslyckad . Men en misslyckad kommunalisering innebär inte att det är rätt idag att återförstatliga. Lewin pekar på ett antal förklaringar till kommunaliseringens misslyckande:
  • ·       Lärarnas möttes med misstro. Många lärare kände sin professionella autonomi hotad, bland annat genom en hårdare reglerad arbetstid. Lärarna har haft en dålig löneutveckling och förlorat i status jämfört med andra grupper. 
  • ·         Decentralieringen kom att bli mer långtgående än först vad som först var avsett genom att ett antal statliga styrmedel avskaffades och kommunerna var oförberedda inför sitt nya uppdrag.
  • ·         Kommunaliseringen var inte bara ett skifte i huvudmannaskap utan innebar samtidigt regelstyrningen av skolan ersattes av mål och resultatstyrning. Den nya styrningen var luddig och svår för lärare och rektorer att tillämpa och svår för kommuner och staten att följa upp.
  • ·         Lärarna var dessutom oförberedda och fick inte adekvat fortbildning i samband med reformerna.

De slutsatser jag drar av utredningen är att kommunaliseringen av skolan var en illa förberedd reform som drevs igenom med minsta möjliga stöd i riksdagen och dessutom under kraftigt motstånd en stor del av landets lärare. Det innebär att kommunaliseringen har åsamkat svensk skola skada.
Samtidigt är det inte möjligt att vrida klockan tillbaka. Frågan om hur ansvaret för den svenska skolan ska fördelas mellan kommuner och staten måste utgå från den situation där vi befinner oss idag. Det vi kan se är att staten har blivit betydligt mer aktiv i form av riktade fortbildningssatsningar, legitimationskrav för lärare, nya och tydligare kunskapskrav etc. Dessutom har nog kommunerna i allmänhet mognat i sitt ansvar för skolan.
För att svara på den tillsynes enkla frågan om det är lämpligt att återförstatliga skolan måste jag först konstatera att ansvaret för skolan både före och efter kommunaliseringen har varit delat mellan staten och kommunerna – men med lite olika gränssnitt över tid. Jag menar därför att den som förespråkar ett återförstatligande av skolan behöver beskriva vad som ska förstatligas:
  • ·         Ska de kommunala skolorna förstatligas helt och hållet innebärande att staten blir arbetsgivare för all personal och även ansvar för skollokaler – eller ska staten bara bli arbetsgivare och kommunerna fortsätter att ansvara för skollokaler?
  • ·         Ska staten bara ta över finansieringen av skolan och fortsätta låta kommunerna ansvara för driften - vilka kostnadsslag ska staten då finansiera?

Frågan om kommunal eller statlig skola är således ingen digital fråga. Personligen tror att det i dagsläget vore oklokt att sätta igång en stor organisationsreform som ett övertagande av organisatoriska ansvaret av skolan vore. Sveriges skolor behöver arbetsro och arbeta med de skolreformer som nu håller på och implementeras snarare än att drabbas av ett organisatoriskt kaos till följd av en idé om att statlig verksamhet alltid fungerar väl.

Samtidigt är det tydligt att statens ansvar för skolan behöver stärkas ytterligare. Vägledande för vad man då bör fokusera på återfinns i avslutningen på Lewins artikel i dagens DN Debatt: ”Statens uppgift är att varligt understödja lärarnas professionella utveckling genom kvalificerad lärarutbildning, fortbildning, ämnesfördjupning och tydliga kunskapsmål.” Många av de åtgärder som regeringen har beslutat om handlar just om dessa frågor. Men mer behöver göras.

Inga kommentarer: