onsdag 2 april 2014

Problemlösning förutsätter kunskaper

Efter att ytterligare en PISA rapport nu har landat i offentligheten tar skoldebatten ytterligare fart. Innan jul presenterades PISA 2012 där det visade sig att svenska 15-åringars kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse fortsätter att sjunka till en nivå under genomsnittet för OECD.  En reaktion från många var att denna undersökning bara mäter en begränsad del av skolans uppdrag.


Ofta framhålls att svenska elever kanske inte är så duktiga på att lära sig saker utantill, däremot är de kreativa och duktiga på att lösa problem. Denna föreställning fick sig dock en allvarlig törn igår när resultaten från ett kompletterande PISA-prov, som mäter just elevernas förmåga att lösa problem, presenterades. Även i detta prov presterade svenska elever strax under genomsnittet för OECD.  

Personligen är jag inte så förvånad över resultaten. Min uppfattning är nämligen klar. Gedigna ämneskunskaper är viktiga för förmågan att lösa avancerade problem. Det är just kring detta som mycket att alliansregeringens skolreformer har handlat om. Tydligare kursplaner och kunskapskrav, säkerställa ämnesutbildade lärare till alla elever, tidigare betyg, matematiklyft, utökad undervisningstid och mycket mer. Dessa reformer trädde i kraft först efter att de 15-åringar som deltog i PISA proven 2012 hade lämnade grundskolan. PISA 2012 är därför inte en utvärdering av regeringens skolpolitik utan ett basvärde som reformerna i en framtid kan utvärderas utifrån.


Utöver de redan genomförda reformerna har alliansen aviserat satsningar på fler lärare och speciallärare på lågstadiet, ett särskilt mål för läsning i årskurs ett och betyg från årskurs fyra. Även dessa reformer bidrar till att utveckla undervisningen och förstärker skolans kunskapsuppdrag. 

Skolverket pekar på att förmågan att lösa problem har stark koppling till kritiskt tänkande, kreativitet och uthållighet. Det är då särskilt intressant att svenska elever är relativt bra på de enkla statiska uppgifterna där all information från början finns presenterad i uppgiften men sämre på de svårare interaktiva uppgifterna där eleverna behöver bearbeta informationen för att komma vidare och kunna lösa uppgiften.

Svenska elever klarar sig också förhållandevis väl i de inledande delarna av problemlösningen, det vill säga att undersöka och förstå uppgiften, däremot klarar de sig sämre i de avslutande delarna som handlar om att kontrollera och reflektera över uppgiften.

Det tycks som om en viktig aspekt av de fallande svenska skolresultaten återigen kan härledas till attityden till skola och utbildning i Sverige. Det handlar om motivation, om uthållighet och viljan att arbeta för att nå resultat. Här faller ett stort ansvar på hela det vuxna Sverige. Det är orimligt att tänka sig att skolan ensamt genom förbättrad undervisning kan skapa en drastisk förbättring om svenska skolelever inte bär med sig en känsla till skolan av att vad de gör i skolan är viktigt för deras framtid.  

Inga kommentarer: